Från gång till annan får jag frågan: Vad är livskraft? Livskraft är det som håller oss levande. Som jag ser det har kroppen en inneboende förmåga för livskraft. Det sker ständigt en förnyelse av celler, kroppen återhämtar sig genom att reparera det som går sönder och ersätter det som inte fungerar med nytt. Det är en del av livskraften.
Kanske kan man säga att vår förmåga att leva är en annan del av livskraften. Det kan vara hur vi hanterar det vi möter i livet. Har vi förmåga att ta oss förbi hinder på ett smidigt sätt eller stöter vi i, fastnar och går på grund utan att se att andra strategier är möjliga?
Vår historia är en del av livskraften. Sitter vi fast i gamla mönster som håller oss tillbaka och inte ger oss frihet att leva här och nu? Eller är vår historia en källa av upplevelser som ger oss näring att ösa ur när vi går vidare?
Vår kropp är en stor kemifabrik. Den kan tillverka substanser som får oss att må bra liksom substanser som får oss att må mindre bra. Idag upplever vi en stor motionsvåg – det cyklas, skidas, springs och simmas likt aldrig förr. Endorfiner belönar dessa fysiska insatser och får utövarna att fortsätta träna och prestera. Men kroppen kan också producera många andra substanser – oxytocin, serotonin, dopamin etc – kemiska substanser som alla påverkar vår livskraft.
Det är lätt att koppla livskraft samman med aktivitet och rörelse, som att det är uttryck för livskraft, men livskraft är starkt sammankopplat med vila, återhämtning och återuppbyggande. Det sker genom sömn, stillasittande, avkoppling, yoga, meditation och liknande.
Livskraft är ett komplext begrepp. Min förmåga ligger i att jag har tränat mig i att förstå var livskraften stöter på hinder i oss. Jag har en förmåga att förstå var flödet inte löper fritt. Det visar sig ofta i våra känslor – det kan vara i form av oro, uttryckas genom rädslor, ångest eller ilska. Bakom dessa signaler finns oftast något viktigt att upptäcka. Det är min specialité. Det är så jag frigör livskraft.