Människan är en av de få dansande varelserna på jorden. Kanske är dansen det som gör oss mänskliga?
Av en slump kom jag att titta på SVT-plays film Den dansande människan. Jag blev överrumplad av de olika infallsvinklarna kring människan och dansen och de gjorde till och med gällande att det kanske är dansen som gör oss mänskliga.
Det finns ingen annan art på jorden som skapar danser och rytmer som vi gör. Vissa fåglar har parningsriter som påminner om danser, men våra kulturer utvecklar danser som ett sätt att umgås och knyta band. Det kan också vara riter och ceremonier. Vi har förmågan att skapa mönster av rörelser.
Historiskt sett har ursprungsbefolkningar förbjudits att utföra sina danser, eftersom dansen i alltför stor utsträckning väckte individernas kraft och styrka och påminde dem om vilka de är. Den dansande befolkningen var inte lika lätt att kuva om de behöll sin dans.
I dansen skapas ofta synkronicitet. Synkroniciteten väcker vår glädje och känsla av gemenskap. Endorfinproduktionen ökar och det innebär att vi förmår och orkar mer. Ett kompani som marscherar orkar gå mycket längre än om individerna traskar i sin egna takt.
Dansen är också ett sätt för oss att komma i kontakt med naturen. Den väcker det naturliga i oss, förmågor vi är födda med stimuleras genom dansen. Dans finns runt omkring oss. Vinden dansar liksom lövet som faller till marken. Blommor, växter och träd dansar.
I Biodanza har Rolando Toro förstått mycket av detta. Han har också tagit in beröring och ömhet för att ytterligare fördjupa våra förmågor. Kommunikationen och lyssnandet är viktiga dimensioner, liksom att stimulera vår potential att växa, expandera och skapa. Har du inte sett Den dansande människan rekommenderar jag den varmt. Sedan blir det naturligt att komma på Biodanza.
