I Japan finns en konstform som heter Kintsugi som bygger på att man kan laga det som är trasigt så att man framhäver sprickan genom att laga med guld – i stället för att försöka dölja den. Det bygger på en förståelse att ett föremål som har en historia är än vackrare än ett föremål utan historia. När jag läste om detta blev jag berörd eftersom det på så många sätt påminde mig om det jobb jag gör med mina klienter.
Kintsugi – den vackra konsten att laga det trasiga så att det blir än vackrare än ursprunget.
Vi har alla en historia som kan upplevas som trasig ur en eller annan vinkel. De flesta av oss går vidare och låtsas inte om skadorna. Men sprickorna eller de trasiga delarna gör sig ofta påminda i nuet – de kan kommunicera via spänningar, sömnsvårigheter, oro, ångest, rädsla, sorg eller annat obehag. Då vill de få uppmärksamhet.
Vill vi fortsätta ignorera dem kan vi äta socker eller fett, börja träna hårt, shoppa, dricka alkohol eller göra annat för att dölja vårt tillstånd. Eller också beslutar vi oss för att göra något åt saken. Det kan göras genom att vi försöker komma i kontakt med det vi bär på. Det är min specialitet – jag hjälper människor att komma i kontakt med de signaler som deras liv sänder. Ofta handlar det om obehag i någon form.
När jag hjälper mina klienter att utforska vad som pågår med respekt, försiktighet, ödmjukhet och förståelse, kan en förändring ske. Det som de tidigare värjt sig mot visar sig från en helt annan sida. En ilska kan bli till en röd värme, ett hett lavahav kan bli till fast mark att gå på. Exemplen är många och varje historia är unik. Det som de delar är att de förvandlar en upplevelse som vi uppfattat som negativ till något som är vackert. Det är som om vi lagar historien med guld. Det är ett sätt att läka. Att livet längtar efter att läkas.
Kintsugi – att laga med guld. Vad vill du reparera, läka eller hela i ditt liv?
