Det lär endast finnas två rädslor som vi naturligt föds med. Alla andra rädslor är inlärda genom vår kultur, vårt arv, miljön och upplevelser vi har. Rädslorna vi föds med är rädslan att falla och rädslan för höga ljud. Det är lätt att förstå att rädslan för att falla ligger djupt inom oss. Om gruppen vi tillhör flyr och vi under flykten skulle falla kan det vara förknippat med döden. Att genom ett fall tappa kontakten med flocken kan leda till att vi blir offer för ett jagande rovdjur eller att vi tappar kontakten med gruppen vi är beroende av. I dessa situationer har kroppen ett inbyggt försvar, ett sorts påslag som gör att vi får extra resurser som hjälper oss att förbli upprättstående, trots att vi snubblar till eller halkar.
Rädslan för att falla är en av två rädslor vi föds med.
Rädslan för höga ljud handlar nog också om ljudet från ett djur. Det sätter igång vår adrenalinproduktion, så att vi får extra krafter för att kunna springa därifrån. Denna kemiska reaktion i kroppen ger oss extra förmågor att hantera denna farliga situation. Det kan vara skillnaden mellan liv och död.
