Vi lever i en kultur som fostrar oss till att bli Human doings snarare än Human beings. Priset vi får betala för det är högt, både på ett individuellt plan och ur ett samhällsmässigt perspektiv. Människan kan inte bara göra och producera utan vi behöver återhämtning också. Vi behöver få vara. Detta har skapat ett behov av och en marknad för mindfulness, meditation och yoga, metoder som på olika sätt hjälper oss att varva ner. Det är bra eftersom vi behöver verktyg som hjälper oss att återhämta oss, så att organen i kroppen kan byggas upp igen efter att ha brutits ned vid hård ansträngning. Men vad jag tror att vi mest av allt behöver är att lära oss att leva.

Tänk om 2010-talet blir ett årtionde som vi minns som en tid då förmågan att acceptera olikheter, skapa gemenskap och bygga tillit väcktes.
Människan har behov av kontakt, närhet, gemenskap och tillhörighet. Våra behov gör oss levande. En kultur som gynnar behoven stärker livet.

Vår kropp är skapt för både aktivitet och vila. Det ska finnas en balans mellan de två och vi föds med system som kan reglera detta. På grund av att vi invaggas i en kultur som så ensidigt prioriterar aktivitet, tappar de flesta av oss den inre vägledningen, instinkten vi föds med, som signalerar vårt behov av vila och återhämtning. Vi tappar inte bara kontakten med behovet av återhämtning utan med flera av våra behov. Vår kultur stärker oss inte att lyssna till kroppens signaler kring behoven. Vi tränas inte att uttrycka de mest grundläggande behoven, utan får i stället lära oss att vi inte ska ta plats, inte ska tänka på oss själva och att andras behov är viktigare än våra egna.

Jag tror på den levande människan – Homo vivere – som tränas i att leva. En människa som tränar upp sina förmåga att kommunicera med andra, uttrycka sina behov, som lär sig omsorg både för sig själv och andra, gruppen hon tillhör, för naturen och jorden vi bor på.

Homo vivere – den levande människan. Hon har behov av att bli sedd, att kunna uttrycka sig, av god hälsa. Hon vill kunna njuta av livet, finna mening och hon vill kunna älska och bli älskad. Det är så självklart – det är vad vi alla vill. Men få skolor lär ut det. Den enda skolan jag känner till som lär ut konsten att leva är Biodanza. Det är ett livslångt lärande och det är underbart eftersom varje steg öppnar upp för mer liv. Har du inte prövat Biodanza ännu, hoppas jag att du kommer att göra det snart. För det kommer att hjälpa dig att leva lite mer, och lite mer och när den utvecklingen väl tar fart blir allt bara bättre. Homo vivere – den levande människan!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.